MeAndMyRoom

Så här gick det till:

Torsdag den 19 mars eftermiddag

Som jag skrev i torsdags så hade jag ju fått egnas värkar och ju längre ut på dagen ju hårdare blev dem, vi hade ju en tid vid 7 för att kolla hjärtljud mm så vi åkte in och trodde ju då att vi skulle få vara kvar men lillans hjärtljud såg bra ut så vi fick åka hem IGEN! Då tappade jag all energi, men vi fick beskedet om igångsättning igen fredag morgon vid 9, så det var bara hem och få sig massa sömn om det nu skulle gå med värkar! När vi vart hemma en timme så blev värkarna allt hårdare, då var klockan ca 22.00, vid 01.00 tiden åkte vi in igen för då gick det inte längre.

Fredag den 20 mars

Jag kom in på natten till 20 mars, mammas födelsedag, och denna gången fick jag stanna kvar. Vi fick ett rum och jag fick lustgas som till en början hjälpte, men som allt eftersom inte tog längre och det gjorde så ont! Då bestämdes det att jag skulle ha ryggmärgsbedövning men det skulle ta ett tag så hon föreslog duschen, fick ju inte bada eftersom vattnet gått. Duschen var ju helt underbar..hade sjukt hårda värkar men jocke stog och duschade ryggslutet när de kom, och de började komma allt tätare men jag kände mig lugn och tänkte på henne därinne, annars hade man ju inte pallat. Stog i duschen 1 timme sen var det dags att gå in i rummet och få ryggmärgsbedövning. Men vi han inte längre än att jag fick droppet inkopplat och hon undersökte mig hur mycket jag var öppen, sen hände nått, hon sprang och tryckte på larmknappen och ett helt gäng med folk sprang in i rummet, lillans hjärtljud var borta eller väldigt låga, men de hittade dem igen, men sen försvann de och då var de tvugna att sätta en skalpelektod på lillans huvud inne i magen, vilket gjorde ont som allt annat just då. Sen var de tvugna att ta prover på hennes huvud så de stoppade in ett megainstrument och skrapade, allt detta för att ta reda på hur hon egentligen mådde därinne, och resultatet var att hon var trött därinne och hade mjölksyra, så hon skulle inte orka en förlossning. Läkaren sa att din bebis ska ut men det kommer tyvär bli genom kejsarsnitt, då brast det för mig, började stortjuta och trodde ju såklart att jag aldrig skulle få se min bebis. Men efter det gick allt i 120, de rullade in mig hos ett operationsteam som stog färdiga och väntade på mig, beslutet hade tagits bara en stund innan så det kändes helt konstigt att de stog där klara. Jocke fick inte vara med utan fick vänta utanför. 3 andetag i masken och sen var jag borta, 5 minuter efteråt så var lillan ute! Så Jocke fick vara med henne från det att hon föddes vid 07.11 tills att jag vaknat vid 10 tiden. Jag vaknade i ett rum med massa folk och allt kändes så långt borta...tillslut kom en dam och sa att min flicka var ute och att Jocke hade henne och att de skulle komma snart. Kändes helt overkligt när Jocke kom med henne, denna underbara varelse, som var så liten och späd och såg precis ut som en liten tjej, megalånga ögonfransar som tom redan var böjda, ha ha =) Var ju helt underbart i alla fall! Så kom lillan till världen! Hon vägde 3365 g och var 51 cm lång, helt perfekt!

Eftersom jag blev snittad så fick vi ju vara kvar på 11:an och har kommit hem idag. Har trivts jättebra men det var ju jätteskönt att komma hem. Lillan, som än inte har fått ett namn, bara sover och sover! Men hon är ju bara så söt, har en liten smilgrop på ena sidan som är så charmig. Aja, kan nog skryta om henne i evigheter, nu ska jag äta lite mat.